Vår 2010

Äntligen är nästan all snö borta och vi kan krafsa runt i trädgården.  Jag är den nya hedemoratuppen, är jag inte tjusig, i varje fall snäll. Vi är fina allihop.

"Min matte trodde att jag skulle bli en vetefärgad höna, men det blev jag inte, dessutom har hon aldrig haft någon med så lååånga stjärtfjädrar".

Jag har flyttat till Diana med familj i Sigtuna. Sköter om Blomme- och Orust-höns. Vi får gå fritt hela dagarna.

Nu har det gått 21 dagar och det blev 12 kycklingar. Här är mamman Milda med några av dom...

Här är hela gänget och Allan och jag tror att det blir minst fyra tuppar.
Denna gång hoppas jag att jag äntligen får min vetefärgade höna, hon som sitter längst upp i hörnan.

"Lillen" till vänster pep förskräckligt i ägget så henne/honom hjälpte vi faktiskt ut. Nu är hon lika pigg som dom andra men lite mindre.
Den till höger var den enda som fick denna färg. Hoppas naturligtvis att det blir en höna.

Här är min vetefärgade, Plinga, lyckades få en stilbild på henne.

Nu har Milda lockat ut hela gänget till den takförsedda utegården. Skönt för dom att få komma ut.

Nu har Isblomma på Fäboden (se 2008 Sommar) fått en egen liten kalv som fått namnet Nejlika. Den här härliga bilden har Helene på Skansen skickat till mig.

Tre generationer fjällnära kor. Mormor Elvira, ljusbrun. Mamma Isblomma med sin kalv Nejlika, som här är fem dagar.

Saga har hittat en grön plätt och krafsa runt i.

Milda visar några av dom små hur man krafsar i gröngräset. 

Kan det här vara en liten tupp? Heter ingenting ännu.

Plinga sträcker på sig bland smultronblom och röda gullvivor.

Smulan får sitta utanför hönsgården med längtansfulla ögon, medan jag fotograferar,

Sommar 2010

Stilbild på min enda vita Hedemorahöna, Blomma.

Milda håller ett vakande öga på dom små.

Nu får vi snart inte plats längre.

Allan ser lidande ut. Det beror inte på hönorna utan på sommarvärmen...

...och här lyckas han att få Plinga att sitta på axeln.

Allan vill ta fina bilder med hjälp av kamerastativ, inte lätt det heller.

Brunkrage kikar ut mellan grankvistarna.

Sammet vilar i trädgården.

Plinga, min första vetefärgade Hedemorahöna, sitter gärna i knäet, hoppar upp så fort jag sätter mig i hönsgården.

Vi håller på att lära Smulan att inte jaga hönorna.

Plinga i granen.

Lillen blev en Lillan och det ser vi nu när hon har vuxit till sig. Nu är kycklingarna tre månader.

En av ungtupparna och Gullan.

Smulan kollar in Sammet och Lillan

Sammet och Lillan sitter uppflugna på en gren.

Saga och Blomma kalasar på Ruccolasallad i brist på gräs i hönsgården.

Hilda, vacker, stor och fluffig.

Milda hann inte börja värpa efter sin kull, surnade till direkt igen. Fick sju nya kycklingar den 30 juli.

Även Hulda fick kycklingar men bara två.....

....varav den ena ser ut att bli en lurvig modell :-). Hoppas nu bara att det blir en höna och inte en tupp.

Den lurviga blir ingen ullig modell men i alla fall en höna, hon till höger, ca två månader nu.

Sammet och Smulan delar på något gott i trädgården.

Plinga är den ende jag har som har fjädrar på benen,

Sammet är lite ljusare i kragen än mina andra blå Hedemorahönor.

Denna ungtupp Torsten ska få flytta till andra hönor framöver.

   
Lillan blev verkligen fin, en vetefärgad Hedemorahöna, med sin mörka fjäderdräkt på huvud och hals. Det var henne jag hjälpte ur ägget och det bevisar att det kan gå bra även om den inte klarar sig ut själv. Här är hon sex månader.
Det är inte första gången som jag hjälp till och det har t.o.m blivit ruvhönor av dom.
Tyvärr tog höken henne i november.

______________________